CRASH INTO ME

Yrkesprovet gick väl sådär.. Kände mig inte alls förberedd, men åtminstone har jag det över nu. Nu är det bara yrkesprovet i företagsverksamhet som är kvar och det har vi nästa veckas måndag. Det kommer att vara skönt att få fara ut på LiA.

Från en sak till en annan.

Jag vet att jag sådär annars är en mycket privat person som sällan berättar för mycket. Men nu har jag verkligen fått nog. Idag frågade min modell som jag hade på yrkesprovet (som också var Hannas lärare) om jag hade hört nåt från Hanna på länge. Jag svarade att senast jag träffade henne var antagligen i söndags när vi drack glögg hemma hos oss. Jag kan säga såhär för er som känner henne och "känner" mig, jag och Hanna känner knappt varandra längre. Hon ringer mig när hon behöver nåt men annars så är det knäpptyst. Ringer man henne så KANSKE hon svarar. Det är så det ligger till. Sen att hon har valt att prioritera en idiot framför familjen så finns det tyvärr inget jag kan göra åt det. Och om ni sen tror att jag eller mina föräldrar inte alls bryr sig om henne bara för att vi inte har en aning om vad hon håller på med, är verkligen inte vårt fel tycker JAG. Hon berättar lika mycket åt oss som åt en vägg. Alltså ingenting. Jag tycker synd om mina föräldrar som försöker så mycket men inte får nåt tillbaka. Hur patetisk är inte jag som skriver sånt här på bloggen? men jag må vara det då.
Det här är bara en del av vad jag känner just nu. Hanna kommer antagligen inte att vara överlycklig av att läsa detta inlägg men hon har berättat för "halva världen" om allt som har med vår familj att göra så nu tycker jag också att jag ska kunna få säga nåt om det.
Och ja, jag kände mig verkligen obekväm när min modell tog upp om detta. Hon fick mig att känna mig lika stor som en smurf.
Och nu blev det här inlägget helt konstigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0